Vad betyder detta för oss idag?

Under århundrades lopp har sakers innebörd och ursprung ofta gått förlorade, det gäller även ovanstående begrepp. Genom att dela med mig av mina tankar och hur jag ser på detta, vill jag försöka ge en förklaring till alla som vill ta del av den.

För att en militär styrka skall vara framgångsrik måste den förutom sina vapen, hantering av den och sin taktik, även ha en mycket strikt disciplin, en uppförandekod ”a code of honour” samt visa trohet mot sina överordnande och sitt land.

Detta är grunderna för:

“Bushido” = Den japanska krigarens väg

Kunskap i användning av vapen som svärd, hillebard, pilbåge, stav, kniv m.m. samt grepp, slag, sparkar, attacker mot känsliga punkter i obeväpnad strid när vapnen har gått förlorade eller blivit förstörda kallas för:

“Bujutsu” = Självförsvar grundad på klassiska Martial Arts

Idag finns det kampformer både med och utan vapen. Många av dessa kampformer är samlade under den gemensamma benämningen:

“Budo” = Självförsvar grundad på klassiska Martial Ways

Budo blev den moderna versionen av Krigarens Väg ”the Way of the Warrior” efter andra världskriget och accepterades då som ett system för att bygga upp en disciplinerad karaktär genom vapenträning och obeväpnad kamp. Budo riktar in sig på att utveckla en hög moral, ärlighet och respekt för den vanliga människan. Däremot ingår inte den träning som används av den professionella krigaren.

Uppvärmningsprogram, träning under perfekta omständigheter och tävlingar var sådant som inte fanns förr i tiden. Då var detta en lyx som den professionella krigaren saknade.

Redan här kan man se en betydande skillnad mellan Bushido/Bujutsu och dagens Budo och den så kallade Martial Arts. Martial Ways skulle vara ett lämpligare namn för detta.

Vad har då blivit av den ursprungliga träningen och Samurajens väg?

För att kunna svara på detta måste jag referera till det som två högt respekterad mästare ”sensei”, Yamamoto Tsunetomo och Donn F. Draeger, har skrivit i ämnet.

Yamamoto Tsunetomo, född 1659, var en samuraj som senare blev Zen munk. Genom sin hängivne elev ”deshi” , Tashiro Tsuramoto, skrev han en samling bestående av ungefär 1300 lektioner och exempel som berörde Samurajens väg.

Samlingen bestod av 11 volymer och fick namnet:

“The Hagakure” (Behind the Leaves) - A Code to The Way Of The Samurai.

Detta verk visar en stor insikt om det band, bestående av en lojalitet in till det yttersta, som förenade en trotjänare, vasall, med sin herre.

Denna lojalitet är något som idag är väldigt svårt att acceptera eller att förstå. Konfucianism spelar en viktig roll i detta och Zen betonar mod och disciplin, något som samurajen förstod mycket väl då han var tvungen att till 100% vara fokuserad på kamp.

Några exempel från uppförandekoden:

• Förstå innebörden av Bushido
• Visa en undantagslös lojalitet till din Herre/Mästare
• Var förebredd inför varje situation
• En livslång träning utan slut
• Var medveten om din visdoms begränsningar
• Visa takt när du korrigerar andras tillkortakommanden
• Var en omtänksam gäst
• Håll för munnen när du gäspar
• Veta hur man slåss på gatan
• Ge uppmuntran
• Var bestämd
• Vårda din – klädsel – hygien – utseende
• Vårda ditt språk
• Lära genom att iakttaga
• Var anspråkslös och ren till sinnet (okomplicerad)
• Var inte rädd för regn
• Ge en bra uppfostran till ett samuraj barn
• En iakttagare ser mer än en deltagare
• Tro aldrig att du är fullkomlig
• Känn din egen förmåga och begränsningar
• Var inte rädd för att misslyckas
• Rör upp himmel och jord
• Var alltid anspråkslös, som vid ett första möte
• Låt ingen hugga dig i ryggen

• Fyra Löften:
1. Kom inte efter andra i sökandet av Bushido
2. Gör dig själv användbar för din Herre/Mästare
3. Uppfyll din plikt gentemot dina föräldrar
4. Ansträng dig, fylld av välvilja, för andras bästa

Till varje citat ges en förklaring eller ett exempel

Referens :

The Hagakure – A Code to the Way of the Samurai
Yamamoto Tsunetomo
Översatt av Takao Mukoh
ISBN 0-89346-169-5

En sentida mästare Sensei Donn F. Draeger (1922-1982) – den första och enda icke japan som erhållit rangen “budo kyoshi” eller professor i de klassiska “martial arts” och “martial ways”. Sensei skapade den erkända akademiska disciplinen hoplology (studiet av vapen och stridsmetoder). Sensei grundade sedermera International Hoplological Research Center där han även publicerade dess nyhetsbrev. Han var högt graderad inom många discipliner.

Sensei Draeger kan bättre än jag ge en bild av hur den moderna Budon har utvecklats. Han var personligen involverad under den kritiska perioden efter andra världskriget när det var ovisst om japanerna skulle tillåtas att fortsätta utöva ”the way of the samurai”.

Det otroliga intresse som till dags dato har funnits för för Jujutsu-Judo-Kendo-Aikido-Iaido-Kyudo-Kobudo-Kenpo, alla Karate stilar från Japan, Wushu-Kung-fu-Shuai Jiao från Kina, Silambum-Kalari Payattu & stridskonsterna från Indien och Burma, Muay Thai från Thailand, Tae Kwon do från Korea, Silat från Malaysia & Indonesien, Escrima-Kali från the Filippinerna, Capoeira från Brasiliens afrikanska rötter, har inte enbart kommit från Japan och Asien. Runt om vår värld finns det miljoner av hängivna utövare.

Referenser :

Classical Budo Volume 2 – The Martial Arts & Ways of Japan
Donn F. Draeger
ISBN 0-8348-0086-1
Modern Bujutsu & Budo Volume 3 – The Martial Arts & Ways of Japan
Donn F. Draeger
ISBN 0-8348-0099-3
Asian Fighting Arts – Donn F. Draeger / Robert W. Smith
ISBN 87011-079-0

Alla stora karatedo, ryu och system har strikta uppförande koder, innehållande detaljerade etikettsregler som beskriver hur man ska uppföra sig i träningssalen "dojo", samt uppläsning av en ed "dojo kun" efter avslutad träning. Det finns fastställda sociala etikettsregler för hur en karateka ska uppföra sig utanför sin dojo.

Om man inte följer uppförande koden i en dojo, blir man tillrättavisad av sin instruktör, “sempai-sensei-shihan”, och tillsagd att göra pushups, squats, slå/sparka på en säck, eller sitta på knäna “seiza” - som fysisk bestraffning eller att tänka på vad man gjorde fel för att sedan förbättra sin attitud och anstränga sig mer. En god instruktör kommer sannolikt att lyssna och tala med sin elev, beroende på hur allvarlig överträdelsen var.

Marshall McDonagh
Kyoshi Taikiken
Yoshinken Sverige
29 maj 2005