Internationellt Taikiken Gasshuku, Honbu Dojo Amsterdam, 17-19 Juni 2011


Yoshinken

 

Fredag

Samling klockan 18,00 för en presentation av Sensei Rob Conradi om Budons historia och en väldig god måltid i Shinbukens Dojo.

Vi blev hämtade vid flyget av Sensei Bakker. Hela den svenska delegationen, Sensei Marshall, André, Patrik, Anders och jag själv blev inbjudna att bo hemma hos medlemmar i Shinbuken. Detta är något vi verkligen uppskattar då man kommer den sociala delen lite närmare och får väldigt fina nya vänner. Så stort tack Sensei Kallenbach, Sensei Hans Bakker, Marianne, Gert och Dirk för er gästfrihet.

Vi hade i programmet tre viktiga delar att gå igenom;

1. Hur ska jag på bästa sätt hålla en egen hög standard och göra mitt bästa.

2. Hur lär jag på bästa sätt ut Taikiens principer till andra.

3. Hur representerar jag Taikikens skola för omvärlden.

Alla deltagare var ombedda att ha en färdig demonstration på tre minuter som förklarar essensen i Taikiken.

 

Lördag

Vi kom till Dojon kl 09.30 och startade med 30 minuter Ritsuzen. Därefter gick vi igenom en Mu-te övning.

Lördagens övning leddes av Sensei Kallenbach med cirkelträningsövningar och reaktionsövningar.

Detta blandades med teori på ett mycket bra och pedagogiskt sätt, innehållande deltagarnas presentationer av deras uppfattning av hur de vill presentera ”the essens av Taikiken".

Träningen slutade kl 16.00 och avfärd för middag var kl 18.00. Detta gav en möjlighet att träffa de andra deltagarna, träna med dem, fråga och fightas. Därefter träffades vi alla för en trevlig middag i de gamla fiskarkvarteren i Amsterdam. Ett väldigt vackert och pittoreskt område. Här fortsatte prat om minnen och tekniker. Kom i säng kl 24.00 efter en kopp te hemma hos Sensei Hans och hans Daffne.

 


 

 

Söndag

Start Ritsuzen och träning med först Sensei Alan Stoll som gick igenom Neri Kihon. Alltid nyttigt med sådana grundövningar. Sensei Jean-Luc visade Taikikenövningar med inslag av Judo och Yi-quan där man stretchar kroppen på ett balanserat sätt.

Lunch i Dojon.

Vi hade under träningarna fått varsin ärtpåse att lägga på huvudet för att kolla balansen och kroppshållningen. Många övningar kan tillämpas på detta vis.

Sista delen fick vi prova att träna till musik för att se om det blev någon påverkan. En test som kanske kan inspirera till att vara öppen och innovativ i sin träning. Våga prova, men också vara kritisk till om det verkligen fungerar. En av Taikiens styrkor tycker jag.

Det händer så väldigt mycket trevligt på de Europeiska Taikikenmötena. Shinbukens Dojo och Sensei Jan Kallenbach ska ha ett stort tack för en väl genomförd helg.

Glädjande är att trots krämpor kommer våra medlemmar och tränar och gör det efter förmåga.

Och så händer det ju lite kul saker att minnas också. Vi som hade turen att få del i den härliga gästfriheten fick ju lite extra till oss. Jag tillbringade frukostarna med att prata med lille Levi 1,5 år som aldrig tröttande på sin pingisboll. Ett charmtroll som saknar motstycke. Marianne och Gert som hade Anders som gäst var lite häpna över att han kunde dricka en liter kaffe till frukost.

Jag tackade arrangörerna efter avslutad träning för en intressant helg med mycket fin träning och ett vänligt mottagande. Sensei Kallenbach påpekade att jag kanske borde säja att jag var lite rädd för deltagarna i Shinbuken istället. Dojon vill ju ha ett rykte. Om sanningen ska fram är svenskarna inte ett dugg rädda för någon i Shinbuken. Däremot för Sempai Nicholas från ACBB Dojo Paris, som demonstrerade sina dödsföraktande tekniker och spred skräck i Europeiska Taikiken lägret.

Ett väl genomfört möte med hög klass på såväl deltagare som tränare. Vi är glada för att Sensei Marshall hade hälsan att komma med och delge sina ovärderliga kunskaper.

Vi sänder även våra tankar till Sensei Jacques Legree som saknades mycket av oss alla.


Osu

Åke