Yoshinken
     
   
         
    SHIN-NEN-KEIKO, 10 januari 2015    


Yoshinken


Den första träningen (Keiko) på det nya året

 

Lördag

Shin-nen-keiko hölls för första gången i Stockholm och med Sensei Åke Wall som ansvarig organisatör.

Vi samlades i OKKs dojo och inledde traditionsenligt med en skriftlig inlämningsuppgift. Efter att ha testat våra kunskaper och tvingats fundera igenom vad vi uppnått det gångna året och vad som bör vara målet får det nya året smakade det gott med middag på en japansk restaurang i Sundbyberg.

Åter till dojon överraskade Sensei McDonagh oss med att dela ut var sin present. Än mer överraskade blev Andreas Braula och David Stenqvist som fick ta emot diplom för Oku-iri Nidan.

Mest överraskad blev dock Åke Sensei som fick ta emot ett unikt diplom ­– vackert inramat fanns två dokument, det ena underskrivet av Taikikens Soke, Sato Sensei, det andra av våra europeiska Kyoshi, Jan Kallenbach och Marshall McDonagh, och med stora bokstäver stod det MENKYO, Renshi Godan (A small step for mankind, but a giant leap for Yoshinken).

Kvällen avslutades med sedvanlig presentation av medlemmarnas mer eller mindre konstnärliga bidrag med funderingar kring livet och Yoshinken. Som alltid var det intressant att se de olika bidragens varierande infallsvinklar och lyssna på Senseis reflektioner kring dem.

 

 

 

 

 

Söndag

Söndag morgon, närmare bestämt kl. 8, var det återsamling i ett dunkelt Eko tempel i Haga parken.

Ett stämningsfullt ljus spred sig då Sensei Åke tände den medhavda lyktan (med lite assistans av en upplyst kenpoka) som Stockholmsgruppen brukar ha med på årets första träningspass, som en symbol för det nya året.

Efter den traditionella välkomst cermonin påbörjades träningen med den Ritsu-zen som är speciell för Shin-nen-keiko, dvs att man under Ritsu-zen reflekterar över det gångna träningsåret och vad man vill åstadkomma under det nya året.

Detta följdes av Yuri, Hai och Neri innan vi kom in på något som hade premiär under Shin-nen-keiko. I år hade vi även med bokken och jo, som Sensei Marshall demonstrerade. Något annat också var nytt för i år var att Sensei Marshall deltog i träningen som kenpoka och överlät träningen till Sensei Åke.

Med träningen bakom oss, åkte vi sedan iväg för att äta en god brunch hemma hos Sensei Åke, som han med sin familj hade dukat fram till ett gäng hungriga kenpoka.

Ett stort tack till Sensei Marshall för presenterna och ett stort tack till familjen Wall för den trevliga och goda brunchen.

 

Lennart & Esko